Fireside 2.1 (https://fireside.fm) BVCpodden Blog https://bvcpodden.fireside.fm/articles Mon, 30 Mar 2020 11:00:00 +0200 BVCpodden Blog sv Liten känsloskola i Coronatid https://bvcpodden.fireside.fm/articles/liten-kansloskola-i-coronatid Mon, 30 Mar 2020 11:00:00 +0200 bosse@bosseandersson.se 1a2408ad-2460-4d4e-9cf4-206bd7184cf5 Det brukar vara hjälpsamt för familjer i svåra situationer att prata med föräldrar om känslor för att göra det lite lättare att tänka kring och sortera känslor. I den här situationen med Corona är det många som upplever en påfrestande situation samtidigt, då kan det vara hjälpsamt för många med lite allmän kunskap om känslor som ett stöd för att sortera och hantera alla känslor som väcks. Lyssna på känsloskolan:
BVCpodden 99: Corona, små barn och oro: "Du väljer inte vad du känner, men vad du gör"

I Coronatider är det många som upplever en påfrestande situation och därför kan det vara hjälpsamt med kunskap som ett stöd för att sortera och hantera alla känslor som väcks.

Affekt och känsla

Inom psykologin säger man ofta att det finns nio så kallade grundaffekter som är med oss från födseln. Man brukar nämna ilska, sorg, rädsla, skam, avsmak, avsky, glädje, nyfikenhet och förvåning. Med affekt menas en biologisk process i hjärnan som kan liknas vid en instinkt. Olika affekter triggas av olika händelser. En känsla får vi när vi blivit medvetna om att vi är påverkade av en affekt. Känslor har personliga drag och kan upplevas olika.

Affekter och känslor är inte valbara utan kroppsliga reaktioner som ger information till oss, det är alltså något som händer i kroppen utan att vi kan kontrollera det. En del känslor vill vi inte alls ha men om vi orkar vara lite nyfikna kring våra känslor kan vi upptäcka att om vi förstår lite av vad vi känner och varför så blir det lättare att reglera känslan, liksom justera känslovolymen.

Skillnad på vuxna och barns förmåga att tänka om känslor och reglera

Vuxna kan tänka kring att upplevelser och känslor påverkar oss och andra.
Vuxna kan tänka kring reaktioner och känslor och sätta dem i sammanhang.
Den här förmågan hos vuxna, att kunna förstå sig själv och andra utifrån känslor och tankar, hjälper oss att reglera känslor så att vi inte blir allt för överväldigade.
Barns hjärnor har inte växt klart än och behöver därför en vuxen hjärna till hands för att kunna förstå, reglera och lugna svåra känslor. Barn är alltså beroende av sina vuxna för att reglera starka känslor.
Förmågan att reflektera över känslor och tankar påverkas även hos vuxna under press, då kan vi vuxna också behöva stöd, att tex bli förstådd av en annan vuxen.
När vi vuxna tar hand om, och/eller tar hjälp med, egna reaktioner, får vi mer utrymme och kraft att hjälpa våra barn med sina.

Corona-påfrestningar för barnfamiljer

Förknippat med själva viruset:

  • Rädsla för smitta.
  • Att vara sjuk själv.
  • Att ha sjuka barn eller anhöriga.
  • Förlust av närstående.
  • Föräldrar som arbetar inom vården och är tungt belastade. Bieffekter:
  • Sociala begränsningar i olika grader, en del är helt isolerade i hemmet .
  • Oro för släktingar.
  • Hemarbete samtidigt som man har barn hemma.
  • Gå till jobb som inte går att utföra hemma.
  • Påverkad arbetssituation.
  • Ovisshet. Samtidigt som det cirkulerar mycket information på en gång så kan det vara svårt att få klara besked och svar på frågor.

De flesta barn känner till Corona och märker till exempel av:

  • Vuxnas oro och upptagenhet av Corona.
  • Nyhetsbilder på tomma matbutiker, människor med ansiktsmask och kanske siffror på antal sjuka och döda.
  • Förändringar i vardagen som stängda arbetsplatser, förskolor och inställda kalas.

I en sån här situation är det normalt att både barn och vuxna reagerar känslomässigt. Som vuxen kan man till exempel uppleva:

  • Förhöjd anspänning.
  • Att man är på sin vakt nästan hela tiden.
  • Tankar med oroligt innehåll.
  • Att det dyker upp katastrofscenarior i huvudet.
  • Sömnsvårigheter
  • Ökad trötthet.
  • Att man vaknar med huvudet fullt av tankar.
  • Att det är svårt att sortera vad man känner och tänker.

Barns oro kan ta sig olika uttryck. En del barn berättar att de är rädda, men det kan också märkas på andra sätt. Oroliga barn kan till exempel:

  • Bli ängsliga kring sånt som det inte brukar oroa sig för.
  • Undvika att göra vissa saker.
  • Få ett stort behov av kontroll, till exempel på var alla i familjen är.
  • Få svårt att somna eller inte vilja sova ensamma.
  • Ställa mycket frågor.
  • Undvika att lyssna på prat som oroar.

Som vuxen behöver du vara lyhörd för vad ditt barn behöver. För en del barn hjälper det att prata och få ställa frågor medan andra barn kan ha mer behov av att slippa tänka på det som väcker oro en stund.
Barn som har lätt för att oroa sig kan precis som oroliga vuxna ha hjälp av särskilda ”orosstunder” och fokus på annat resten av tiden.
Även små barn som inte känner till Corona kan känna av och påverkas av att vuxna är oroliga och till exempel behöva vara extra mycket i famnen.
Känslor har en tendens att smitta vilket är en utmaning när det är många som känner svåra känslor samtidigt och vi tex trängs ihop i hemmen. Det kan vara svårt att orka när man själv är orolig och samtidigt behöver finnas till för sina barns behov. Då kan konflikter lätt eskalera.
Om känslorna blir för överväldigande för att vi som vuxna ska kunna lugna ner situationen kan man behöva skapa utrymme för att först lugna ner sig själv.

När man blir orolig kommer ofta känslor snabbt och blandat avlöser varandra snabbt och det blir svårt att sortera även för vuxna.
Till exempel: Föräldern är rädd och ledsen och vill ta reda på något, få tag på någon information eller person. Barnet känner av oron och söker förälderns uppmärksamhet. Föräldern blir hindrad av barnet från att göra det som känns viktigt, då är det lätt hänt att föräldern blir arg. Om man som förälder känner sig trängd är det ok att ta Time out och hämta andan om det räcker eller söka stöd om det behövs. Det kan dels handla om att för sig själv, eller någon annan vuxen, sätta ord på tankar och känslor, vad man blir rädd för, arg på och ledsen för. Det handlar också om att byta fokus. Att till exempel fråga sig; Behöver jag den där informationen nu eller kan det vänta? Om det inte kan vänta, vad behöver mitt barn medan jag gör mitt? Kanske det är värt ännu ett avsnitt Greta Gris?

I en kris handlar det rätt mycket om att reglera känslor men det är också viktigt att styra över fokus och fylla på med andra upplevelser och ge plats för positiva känslor.
I en sån här situation som är förknippad med mycket negativa känslorna är det extra viktigt att aktivt väcka positiva känslor. Ägna sig åt saker man vet att man brukar tycka är roligt och sånt som intresserar en.
Corona-krisen väcker också intresse men sammanblandat med negativa känslor så därför är det viktigt med annat som väcker intresse och glädje.
Visst är det viktigt att ta in relevant information om den pågående krisen, men om informationsinhämtandet tar över kan det vara en god ide att begränsa vilka källor och hur mycket tid man ägnar åt detta. Man kanske uppdaterar sig två gånger om dagen på folkhälsomyndighetens sida och läser en dagstidning.

Med ett begränsat orosfokus öppnas utrymme för annat, som att ta vara på positiva bieffekter av våra anpassningar till krisen. Om man inte ska vara på lekplatsen kan man upptäcka nya miljöer tillsammans med sitt barn, om det så bara är dungen runt hörnet eller om ni kommer ut i skogen. Att få tid tillsammans är en tillgång även om det är påfrestande.

Ett sätt att hjälpa sig själv till positiva aktiviteter är att sätta ihop en lista med konkreta saker som brukar göra dig lugn, brukar intressera dig eller göra dig glad och på samma sätt tänka efter vilka konkreta saker som barnet uppskattar och som ni kan göra för att ha det bra ihop. Sätt upp listan på kylen så att du ser den.
Det kan handla om att ta ett bad, ta sig ut, måla med vattenfärger, läsa böcker, sätta på en viss musik eller baka. Det kan också handla om att inte göra så mkt utan tvärtom att inte få så mycket gjort, att låta barnet ta initiativ och följa med.
En klok person sa att - allt blir lättare när man inte försöka vara för sig själv när man är med sitt barn. Om det finns en annan vuxen som kan vara med barnet är det viktigt att ta sig eget utrymme när denna finns till hands. Om det inte finns nån annan vuxen så kan man själv avsätta tid då barnet får exempelvis lyssna på ljudsaga eller titta på något. Det är avslappnande för både barn och föräldrar att det inte pågår en evig kamp om utrymme.

Det är också viktigt att bryta isolering att hitta andra sätt att ha kontakt med omvärlden. Idka fysisk distansering men social kontakt! Gå ut i skogen, öppna fönstren om ni inte kan gå ut, ring och umgås digitalt. Lyssna på poddar som gör dig glad. Och om ni behöver stöd, sök stöd, det finns!

Röda Korsets stödtelefon under Coronakrisen 0771-900 800
Öppettider: måndag till fredag kl.12.00-16.00 Alla samtal är anonyma.

Lyssna på känsloskolan:
BVCpodden 99: Corona, små barn och oro: "Du väljer inte vad du känner, men vad du gör"

]]>